I got your love letters, corrected the grammar and sent them back
Jag kan inte bestämma mig för om jag mår bättre eller sämre nu för tiden.
När jag mår bra, så mår jag riktigt bra.
Och när jag mår dåligt, så mår jag riktigt dåligt.
Så... Det kanske är både och. Jag kanske bara känner det starkare? Vet inte!
"Är du lycklig?" blev jag frågad. Nej, det är jag nog inte. Är någon människa lycklig egentligen?
Man har nog lyckliga stunder och man kan nog bli lycklig någon period, men jag tror inte att man en dag blir lycklig och det bara är så. Jag tror inte att någon är riktigt lycklig.
Så, nej, jag är inte lycklig.
Jag blir så himla leds på mitt humör. Minsta lilla kan göra mig upprörd, arg, irriterad eller ledsen.
Gah, nu är det ju visserligen så här att jag är tjej och 17, så jag har mina hormoner att skylla på. Men ändå.
Jag klarar inte av de jävla vändningarna mitt humör tar och allting på så stort allvar. Jag tar åt mig så lätt.
Lättare än förr.
Men! Nu ska vi inte vara såna. Och det var inget emo-klag, jag funderar bara högt.
Vid datorn. Du vet. Precis. Just det.