korkadtomochglad

Åh, herregud. Jag är en sån ilsken liten tönt ikväll!

1. Jag har pluggat matte (vilket borde vara skäl nog)
2. Jag har FORTFARANDE en fet jävla utväxt!
3. Världen tycker verkligen inte om mig
4. Min älskade, älskade körsbärsmönstrade svarta 400-kronorscardigan slets sönder. IGEN. Pga av det enda rummet i detta hus som inte är renoverat... Gissa vem som har det rummet. Kan det vara jag? Ja, men tänk, det är alldeles rätt!
Så, jag ska gå in på mitt rum då min STICKADE tröja fastnar i det där oskylda dörrhandtaget och gör ett stort fett jävla hål i min tröja. Jag är inte rik. Pengar växer inte på träd. Och nu måste jag dessutom köpa en ny tröja/cardigan/whatever.
Åååååh, jag är så frustrerad. Som om min ekonomi inte fungerar dåligt som det är!

Och ovanpå det kommer självklart den där känslan av meningslöshet krypandes. Det där som aldrig riktigt går att skaka av sig, som finns där längst under huden, oavsett humör, sinnesstämning, vad man än vill kalla det.
Fan vad jag är... Åh. Tom, just nu. Ihålig som ett jävla skal. Och jag vet inte varför.
Kanske det inte finns någon anledning?
Kanske det är som han en gång sa till mig? "Det går över så småningom"?
Hur lång tid har det gått nu? Sju-åtta månader? Jag vet inte. Jag vet inte längre.